Solskyddsfaktor innehåller antingen fysikaliska eller kemiska filter. Det kan också vara en blandning av båda. Skillnaden är att det har olika sätt att filtrera bort UV-strålningen från huden. Vi bör helst undvika kemiska solskydd, som kan irritera huden och ge utslag och allergier.

Fysikaliskt UV-filter (Titandioxid & Zink Oxid) består av små partiklar som stannar ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna. krämens konsistens kan därför upplevas som tjockare och vara något svårare att applicera. När solens strålar når huden reflekteras de bort istället för att stanna kvar, som att de studsar mot en hinna, så UV-strålningen inte går ner i huden.

Kemiska UV-filter (tex Avobenzone, Aminobenzoic Acid, Dioxybenzone) tar molekylerna upp (absorberar) UV-strålningen och omvandlar denna till ofarlig strålning i huden, dvs. genom en kemisk reaktion. Den här typen av solskydd är oftast lite tunnare i konsistensen och är lätt att applicera.

Snåla inte med solskydd !!

Det vanligaste misstagen vi gör är att vi använder för lite solskydd samt att vi inte smörjer in oss tillräckligt ofta. Och när vi gör så betyder det att vi inte får det skydd som det står på flaskan, t.ex. 30 SPF. Solskyddsfaktor anger den tid du kan vara i solen i förhållande till om du inte hade smörjt in dig. Om du tar solskyddsfaktor t.ex .10, så betyder det att du kan vara utsatt för solljus 10 gånger längre än om du inte använt solskydd. Viktigt att komma ihåg, bara för att man smörjer in sig med solskyddsfaktor är det inte ett frikort för att vara i solen hur länge som helst.

Viktigt

Om du tar solskydd 10 samt faktor 20, så blir det inte 30. Man kan inte summera solskydd!

Tänk på 

Anpassa soltid efter hudtyp

Undvik de starkaste soltimmarna

Börja med att bygga upp hudens pigment genom korta solstunder

Använd solglasögon och solhatt

Solskyddsfaktor skyddar inte bara dig från att bli bränd, den minskar också från för tidigt åldrande och pigmentfläckar och såklart hudcancer.